Förbättring av täckningsgrad

Täckningsgraden beskriver den andel av samtliga vårdtillfällen på sjukhus för akut stroke som registreras i Riksstroke.
Täckningsgraden beräknas som antalet förstagångsinsjuknanden registrerade i Riksstroke i förhållande till antalet förstagånginsjuknanden i akut stroke i Patientregistret vid Socialstyrelsen. Att inte återinläggningar under strokediagnos tas med i jämförelserna beror på att det finns varierande praxis när det gäller de diagnosnummer som sätts för patienter med resttillstånd efter stroke. Tar man med samtliga strokediagnoser blir underlaget därför osäkrare än om man begränsar sig till förstagångsstroke.
En validering av Patientregistret har visat att det ofta förekommer överdiagnostik av stroke i rutinsjukvården, d.v.s. man sätter stroke som utskrivningsdiagnos utan att det finns säkert underlag för diagnosen. Validering har visat att denna andel var 6 % för förstagångsinsjuknanden.

Hur kan man lokalt förbättra täckningsgraden i Riksstroke?

Ett problem som såväl Riksstroke som andra kvalitetsregister är behäftade med är bortfall av patienter. Detta får till följd att datakvaliteten blir sämre, eftersom de missade patienterna av erfarenhet på flera sätt skiljer sig från de från de man inkluderat.

Det finns många sätt att lokalt förbättra datainsamlingen. Här följer några enkla tips:

• Kontrollera före signering Den första åtgärden kan vara att införa en kontrollstation innan en journal slutsigneras. Den bästa personalkategorin att tilldela en kontrollfunktion är läkarsekreteraren. Om  Riksstroke-formuläret inte är ifyllt på en strokepatient, skickas journalen tillbaka till epikrisskrivande läkare eller den/de personer som ansvarar för att fylla i Riksstrokeformuläret för vänlig påminnelse. I journaldatasystemen bör det gå att införa en rutin, så att en journal inte går att slutsignera förrän Riksstrokeformuläret är ifyllt.
• Kontrollera mot slutenvårdsregistret De lokalt satta diagnoserna i slutenvårdsregistret kan regelbundet (t.ex. månatligen) kontrolleras mot Riksstroke-data. Ofta kan man få hjälp från sjukhusets dataavdelning att hitta ett smidigt system för att samköra persondata. Strokepatienter som man missat vid utskrivningen, kan många gånger inkluderas i efterhand, och man kan hinna med att göra 3-månaderskontrollen i rätt tid. Även om en del data saknas eller är osäkra, är det ändå bättre att komplettera i efterhand.
• Sök strokepatienter vårdade på andra avdelningar Missade strokepatienter kan finnas på avdelningar som man tror att man har bra kontroll över, eller på vilka man normalt inte tror att strokepatienter förekommer. Problemet synes bli större, allteftersom platsbristen blir större på akutsjukhusen. Då blir det också viktigare att registrera strokepatienter som hamnar utanför strokeenheterna. Dessa patienter återfinns lättast via slutenvårdsregistret.
• Påminn patienterna om 3-månadersuppföljningen När det gäller 3-måndersuppföljningen, skickas denna oftast ut som en skriftlig enkät. Erfarenheten visar att många patienter behöver påminnas, och en telefonpåminnelse ger ofta bättre utdelning än ytterligare ett skriftligt utskick. Det är naturligtvis en resursfråga i vilken mån man hinner genomföra telefonintervjuer.